förtjusningen i att studera människor
Är det bara jag som är extremt förtjust i att studera människor vid vissa tillfällen? Att bara kolla på små små rörelser eller ting som sedan får en att försöka sätta sig in i den utstirrade personens huvud och hur de tänker.
Idag t.ex. åkte jag en sväng till apoteket, och bakom apoteket är det en stor offentlig parkering, med en stor bilfylld väg som följer den, (alltså inget bra ställe att försöka gömma sig på)
När jag sedan var klar på apoteket och går mot bilen kikar jag till höger, och där "bakom" en lastbilsinfart står två yngre tjejer och tjuvröker, ( ingen antydan om den saken utan det sågs väldigt tydligt att de stod och tjuvrökte) dock måste jag ju tillägga att de verkligen inte lyckats med att gömma sig men i alla fall jag fortsätter..
Jag går lite långsammare för jag tyckte det var kul att kolla på dom, men jag gjorde det smidigt, alltså inget stirrande. Därefter satte jag mig i bilen, som stod parkerad så man såg rätt på tjejerna,(alltså med nosen mot dom)
Jag sjönk sakta in i bilen och kasade mig ner för sätet och sträckte upp huvudet lite ovanför ratten, och kunde bara inte sluta titta på dom. För det första så tyckte de att de var otroligt tuffa, det ser man bara så klart. För det andra så tänkte jag på att de antagligen har messat varandra och bestämt träff för en cigg i Hyltebruk city, och försöker smidigt gömma sig på det absolut värsta(!?) gömstället de kunde komma på.
Jag vet inte, men det var bara så roligt, man såg nästan exakt vad de sa och de rökte på ett sådant sett så det såg nästan ut som att de försökte styla inför varandra.
Ja det är bara sådana saker som är lite roliga att studera ibland, (dont get me wrong, im not a psyko) Men jag kan verkligen tycka att det är förtjusande roligt att studera folk och det har jag alltid tyckt, till en viss nivå såklart men sådana småsaker.
Efter en stund bakom ratten bestämde jag mig dock för att köra iväg från parkeringen, även det lite sådär halvsmidigt och sträckte upp huvudet och gömde mig bakom "solskyddet"och tuffade sedan iväg hemåt.
Känner mig lite som Bradley Cooper i Limitless ibland, kan lägga märke till sådana extremt små saker som jag finner intressanta, och sedan fastna på de.
Kommentarer
Postat av: Amanda - svarar
Tack Ida :) Kram
Trackback